Hela min vecka är gjort!!!

ÄLSKLING!!!

För ca fem minuter sedan så ringde han! känslan jag fick när jag såg att det var Emil som ringde går inte att förklara! Jag vart chockad, haha. Jag kollade på telefonen i kanske fem sekunder innan jag svarade, och när jag väl svarade började jag gråta. Haha bra jobbat Stina. Emil bara "Men älskling hej, blev du rörd? Det är kul att höra att du är så kär" hahaha. Han sa det jag behövde höra för att fixa kvällen och morgondagen. Han sa att han älskade mig, äktheten när han säger det har jag aldrig hört från någon annan människa. Han sa också att han saknade mig hela tiden och tänkte på mig jämt. Då kan jag slappna av, för då vet jag att vi är på samma "mentala plats" (oj, flummigt lät det :P) i stort sätt hela tiden varje dag.

I 17 minuter fick vi prata innan de nypåfyllda pengarna på telefonen tog slut. Vilka härliga 17 minuter alltså! Nu orkar jag lite till!

Jag var bara tvungen att skriva om detta fantastiska ögonblick. Och därför slog det mig nu precis på vilket sätt detta är nyttigt. Tänk vad man lär sig att uppskatta lite! 17 minuter med Emil gör nu att jag klarar mig i kanske två dagar utan att deppa ihop helt. Men i vanliga fall hade jag krävt så mycket mer. Då hade 17 minuter på två dagar varit rena terrorn. Man lär sig verkligen vikten av varandra, och på vilket sätt man ska uppskatta och ta vara på varandra! Emil jag älskar dig! Jag saknar dig.

För tillfället är min känslovåg på det högre stadiet. Vi får se vart det bär av imorn, man är ju ett hormonbarn nu för tiden! :)

Emil, jag älskar dig! Du är min, jag är din. Jag längtar efter dig! /alltid din