Every day is one step closer...

Emil, när han var i Singapor... snygging!

Nä urs och fy och blä, igår och början på denna dagen har inte varit lätt. Men hormonbarn som man är så fick dagen en glad vändning och nu är jag på bra humör igen. Men hålet på skolan vad INTE lätt. Men så fort jag kom hem fick jag ett underbart sms som innehöll ett ord... "Online" jag sprang upp för trappan och där på min dator stod det vackraste namnet på vår jord; Emil. Han vad online och vi fick prata i 40 minuter.

Det roliga var att han satt på sitt rum i Khon Kaen... ÄNTLIGEN har dom fått internet där nu. Vår kontakt kan bli myyycket bättre nu. Det är såå skönt! Jag fick för första gången se hur brun han är på riktigt. Pepperkaka! Han är så fin min pojk! Jag förstår om ni är avundsjuka på mig, jag är nästan lite avis på mig :P

Gamla låtar är ju antagligen det mest vackra och mest inspirerande man kan lyssna på just nu. Och då snackar jag gamla klassiker.
Typ; Unforgettable - Nat King Cole, Love Story - Shirley Bassey, Dream a little dream of me - Mama Cass, Blue Moon - Mel Torme
Ojojoj, annat var det förr ;) Brass, stråk... you name it, man blir bara lycklig av att lyssna på sånt!

Jag saknar min baby! Vi ska prata imorn igen, och inatt (hans natt) ska han skriva ett mail till mig. Jag älskar honom, det förstår ni va?

Jag älskar dig Emil! Massa kyrras ifrån din alldeles egna Stina <3

1 ½ månad utan Emil...

Tänk att det går egentligen... det är konstigt!

Jag blir lycklig när jag kommer på mig själv tänka på saker som vi gjort, som Emil sagt, eller sett ut, det som gör mig lycklig är att jag ALLTID ler när jag kommer på att tänka på vissa saker och minnen. Vart jag än är så kan jag inte sluta le... haha det kan vara ganska roligt när man är på otippade ställen. Min Emil gör mig så lycklig!

Lägret var heeelt underbart, och precis som jag misstänkte från början så gjorde Gud verkligen något med ungdomarna på lägret. Han mötte dem verkligen, och det var så härligt att se. Det är verkligen en god Gud vi har. Och jag är så stolt över att tillhöra honom. Jesus alltså, vilket mäktigt namn!

Annars har dagen varit ganska seg på "sakna-Emil-fronten". Endel timmar (behöver inte vara hela dagar) så kan allt verkligen kännas kasst. Bara tanken på att det är 3 månader kvar kan vara riktigt tung, sedan kan dagen totalvända. Jag mår oftast bättre om jag sysselsätter mig. Är jag bara hemma är det som upplagt för att vara ledsen, så fort jag är med andra och hittar på saker så går det bra. Och jag är faktiskt väldigt duktig på att sysselsätta mig på ett eller annat sätt.

Tänk när Emil kommer hem alltså... oh baby, jag kommer inte kunna hålla mig ifrån dig! Jag kommer titta på dig exakt hela tiden bara för att få nostalgi över varenda centimeter av ditt ansikte som jag så noga granskade innan du for. Jag kommer lukta på din hals såå länge för att känna att du är där på riktigt och det är inte bara en bild. Sedan kommer jag ta din hand och inte släppa den bara för att känna att du nu kommer stanna hos mig. Min älskling!

I helgen blir det att plugga och skriva färdigt praktikrapporten, samt sova över hos syrran och få lite info om förlossningen m.m.

Jag saknar Emil, hela tiden!

Jag älskar dig Emil, du är min prins! (L) /din alldeles egna Stina

1:a Mars, tiden går, bara det att den går sakta...

"Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde son, för att var och en som tror på honom, inte ska gå under, utan ha evigt liv"

Tjena vilka mäktiga ord! Jag har undervisningen på lägret på måndagen, där jag ska undervisa djupgående om frälsningen, vad hände egentligen på korset? Varför behövde Jesus dö? På vilket sätt bar han mina synder? Varför är det så speciellt och fantastiskt att just Jesus dog? Det finns säkert massor med modiga människor som skulle ha kunant gå igenom samma sak om de visste att det skulle rädda jordens befolkning för all framtid...? Alla dem frågorna ska jag försöka besvara på bästa sätt. Jag djupdyker i dom för tillfället och det är sååå intressant! Om du vart intresserad nu och ska med till klimpfjäll på lördag, så grattis, om inte, synd för dig ;) Haha Nämen allvarligt, fråga mig när som helst. Jag älskar att prata och berätta om sånna saker. Detta brinner jag för! :)

Emil är kvar i Singapor. Det lider nog ingen större nöd på honom med tanke på att Singapor är typ en av jordens häfftigaste städer enligt Emil. Han har t.o.m. ätit svensk palt i en svensknorsk kyrka där ;) Och salta fiskar (en av hans favvo) har han minsann också fått. Och att dom inte har fått något visum än verkar inte röra honom ryggen för han litar helt på Gud att han löser det. Det enda han tänker och hoppas på är att hans knarkande rumskompis från Australien ska bli frälst... Min pojkvän är bra han! <3
Det enda minuset att han är kvar där är att han nog inte hinner hem tills jag åker, vilket innebär att det inte blir någon "skype-pratning" av förens jag kommer hem... Men som sagt den som väntar på något gott... Tills han kommer hem får vi maila. Ett mail om dagen ungefär, har vi tur hinner han med två. Jag älskar denna karln alltså. I love him to death!

Något mer orkar jag inte skriva för tillfället, jag har studerat bibeln och olika böcker i stort sätt hela dagen så jag är ganska trött i mitt lilla huvud. Imorn ska jag följa med tjejerna ut på x3m. Ska bli härligt att träffa dom igen. Mina tjejer (L)

Men ni förstår ju att jag saknar Emil mer och mer för var dag! Det gör jag verkligen. Jag tänker på honom hela tiden och ber för honom. Det är min karl det... det vet ni väl också?

Jag älskar dig Emil <3